Gamla vanor sitter kvar

Jag brinner upp på insidan
Med samma aska som bränsle
Gång på gång tänder ni på askan
Även när den knappt finns kvar
När askan på mitt guldskrin
Är i lika stor mängd som en matsked
Då är det ändå ingen skillnad
Ni låtsas inte se det skimrande guld jag skrapat fram
Oavsett om det är tre deciliter
Eller ett korn
Ni kommer ändå bara att se askan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0