Strumpdikt

Förhållanden är som strumpor.
Det finns bara två som matchar.
Sedan finns det strumpor som liknar varandra, men de är ändå omaka par.

Lätt

Det känns som ett järngrepp släppt om hjärtat
Som en tyngd lossnat från sin kedja
Flygandes fram lika fjäderlätt som på moln
Skratt som färgar kinderna och klingar ärligt
En dag i taget

Fasad

Titta noga
Närmare än du vågar
Ser du då mitt leende?
Mina tindrande ögon
eller mina röda kinder?
Titta närmare
Ser du då mina ärr?
Den matta glansen i ögonen
eller mina bleka kinder?

Bryr mig

Jag bryr mig för mycket för att verkligen inte bry mig
Att skälla, klaga och hata, allt det är för mycket energi
Att inte bry sig, bara leva med det och inte lägga en enda tanke där
Så ska det vara, det är mitt mål
Inte fören jag nått det målet kan jag uttrycka mig rätt
Säga vad som är vad och göra det jag ska

Utveckling

Jag blir rädd när jag ser mig i spegeln
När vindens stormar syns så tydligt i min blick
På utsidan är det mer en slöja, som då och då flyter bort
Det är inte åldern eller frisyren
Det är inte de nya glasögonen eller piercingen
Det är den djupa blicken, den som är så blå
Tittar jag länge nog kan jag urskilja alla sår
Alla skratt, alla förhoppningar och drömmar
De gånger jag gråtit, svurit och varit förbannad
Om jag möter blicken som jag är så bekant med
Kan jag se hur en rynka formas mellan ögonbrynen
Är det jag? Är det den jag vill va?
Har jag funnit mitt rätta jag?
Har jag valt vägen som kommer leda mig säkert i hamn?
Finns det en väg jag missat att välja?
Svängde jag fel i den där korsningen?
Jag vet inte. Jag vet verkligen inte.
Men det är meningen.
Man ska inte veta, man ska bara leva.



Förvirrad

Det rivs
Det bits
Det hugger
Det smärtar
Det imploderar

Huvudet är en enda röra av oändlig förödmjukelse
Hjärtat bultar i en ständig klagosång
Magen skjuter ut allt dess innehåll

Det lyser
Det värmer
Det lättar
Det sjunger
Det exploderar

Huvudet är en enda röra av oändlig beundran
Hjärtat bultar i en ständig lyckosång
Magen fladdrar i hopp om en värmande kropp

Cat and Mouse

I am like a lonley mouse
Always hungry and would kill for cheese
Do you feed me once, you must do it twice
Once I got my tail around you
There's no way I will let you escape
Until my stomac is full you are my slave
Soon you'll be set free, and by me deceived
That's how I live my life cus' no one never me believed

Tröst

Det är mer än en känsla
Fingrar som blint letar efter tröst i mörkret
Så länge trösten finns där finns inget begär
Men så fort det vibrerar en aning svajar det strakt
Som en dåligt byggd flagstång i en mycket stark vind

Känslan som växer är hög och varm
Så länge trösten finns där
Men så fort den avviker
Känslan försvinner
Rädsla tar över och gnagger sakta
Där värmen förut vaktat

Du lär inte överleva om du inte lever
Kastar dig in i stupet och tar dina chanser
Sök, ta emot och använd.


Om

Om jag kunde skulle jag ta tillbaka allt jag sagt.
Om jag kunde skulle jag börja om.
Om jag kunde skulle jag inte varit lika elak.
Om jag kunde skulle jag struntat i det.
Om jag kunde skulle jag må bra av det.
Om jag kunde skulle jag inte se dig.

RSS 2.0