Lev

Lova mig att aldrig ge upp
En dag kommer någon att se dig
som jag såg dig
Den dagen kommer du inte vara rädd
Den dagen vågar du ta steget
Kärleken är inte längre ditt fängelse
Den är din fristad
Den dagen kommer inte jag finnas där
Jag kommer att ligga på en strand
Stranden där vi en gång byggde sandslott
Jag kommer lyssna till vågorna och veta
att allt som hänt och kommer att hända,
är slutet på något dött och början på något levande


När ord blir brutna

Jag blir så osäker
Jag känner mig så sårbar
Jag föredrar det inte
Helst skulle jag vilja vara onåbar
Så är det inte, så ska det inte va
Jag ogillar bara denna smärta
Som skapar ett stort obehag
Jag väntar på ett snesteg
Som ska kasta mig bort från en evighet
Varje ord som tyder på annat
Varje blick som visar något nytt
Varje akt som säger 'va på vakt'

Jag går och väntar, tillsammans med min sköld
Den jag byggt ifall ännu en attack skulle komma
Jag väntar på att återigen få något att ångra

Du, dig, bara du

Känn ingen osäkerhet, ty jag är så fjättrad vid ditt leende
Ser jag glädje i din blick förvandlar du taggar till bomull
Känn ingen svartsjuka, ty jag är så fjättrad vid din charm
Allt som krävs är en kyss och jag är förlorad i din evighet

Även i mina vakna timmar drömmer jag om dig
Om din hand som smeker min kind
Om dina läppar som ger mig en öm kyss
Jag vill inte sluta drömma, inte en sekund
Endast genom att finnas, du mig skänka en ofattbar lycka

Du är min
Jag är din
I mina tankar
Förblir det
I evighet

RSS 2.0